Brustna Viljans Åsar

Brustna Viljans Åsar

Vandrar söderut denna första dag, i fotspåren på de äventyrare som vågade sig på att möta mörkret i det sedan länge glömda gravkomplexet till ett gammalt tempel. Det är så vardagen kommer att bli framöver - ruiner, legender, labyrinter och mysterier samlade tillsammans i en skön harmoni. Troligtvis med större fokus mer på det ena än det andra.

Sådär - snart så tar jag det där första steget på den här vandringen. Vet inte hur det kommer att gå - om man ger upp halvvägs men det är väl lika stor chans att man kommer hem med skatten också. Spelar det egentligen någon roll? Även om jag ger upp bortom brustna viljans åsar, om jag inte vågar ser vad som finns där bortom nästa dörr, så är det ju äventyret som är tjusningen! Man kan ju nöja sig med att vara en assistent till nunnorna på Mildreds hälsohem för de spetälska, räkna läderlappar hos skomakaren eller torka bord åt Gurlon på Ulvens värdshus? Eller så kan man slipa svärdet, lägga ner facklor, ister och kritor i ryggsäcken, fatta fjäderpennan i hand och skriva historia... spännande historier så att säga. Även om att vara assistent på hälsohemmet även förtjänar en sida...

Brustna viljans åsar - ett av många hinder på min resa.